Från skiss till bord
Linjen tar sin början i Tias Eckhoffs studie av proportioner. I Una förenas skaft, övergång och funktionell form till ett enda sammanhängande föremål.
Linjen tar sin början i Tias Eckhoffs studie av proportioner. I Una förenas skaft, övergång och funktionell form till ett enda sammanhängande föremål.
Una har en smal, rundad form med droppformade skaft och en Bauhaus-influerad enkelhet. Den mjuka geometrin ger delarna ett stadigt grepp och en lugn, obruten linje.
Tias Eckhoffs förhållande till bestick blev särskilt betydelsefullt 1962, när han formgav Maya för Norstaal. Det breda skaftet smalnar av till en triangulär form, medan rundade kanter ger delarna ett stadigt men bekvämt grepp. Designen blev ett av 1900-talets mest tongivande skandinaviska bestickmönster och togs senare upp i Phaidon Design Classics samt i museisamlingar, däribland MoMA i New York och Victoria and Albert Museum i London. Eckhoff fortsatte att utforska bordet genom kollektioner som Una, Chaco och Maya 2000, där han återkom till proportion, balans och förhållandet mellan strikt geometri och mjukare kurvor. Hans arbeten byggde sällan på ornament. Karaktären växte i stället fram genom hur ett föremål förfinades — långsamt, fysiskt och med en enastående uppmärksamhet på formens minsta förskjutningar.
”Jag arbetar långsamt, jag skulle vilja fila på ett bestick i ett år.” — Tias Eckhoff
Tias Eckhoff
Dessertgaffeln koncentrerar samma formspråk som definierar den större serien Una. Tias Eckhoffs smäckra, rundade form förblir i harmoni med det karakteristiska droppformade handtaget, så att det mindre redskapet behåller samma mjuka och balanserade karaktär.
Handtaget är centralt för Unas identitet. Den droppliknande formen ger besticken en igenkännlig silhuett och stöder samtidigt seriens formmässiga avsikt: ett grepp som känns både mjukt och stadigt i handen.
Una formgavs av den norske formgivaren Tias Eckhoff och lanserades 1973. Eckhoff var en av de betydande gestalterna inom skandinavisk industridesign, och Una speglar hans förmåga att förena en stark formidentitet med stor omsorg om hur ett föremål känns när det används.
Una bygger på form, proportion och funktion snarare än applicerad ornamentik. Stelton beskriver kollektionen som en favorit bland beundrare av Bauhaus-eran, och dess återhållna geometri och funktionella klarhet gör kopplingen lätt att förstå.
Ett mindre redskap koncentrerar förhållandet mellan handtag, grepp och funktionell del. När få dekorativa inslag avleder blicken blir den rundade formen och det droppformade handtaget särskilt lätta att upptäcka och visar hur Una skapar personlighet enbart genom silhuett och ergonomi.