Från skiss till bord
Linjen tar sin början i Erik Magnussens studie av proportioner. I EM förenas skaft, övergång och funktionell form till ett enda sammanhängande föremål.
Linjen tar sin början i Erik Magnussens studie av proportioner. I EM förenas skaft, övergång och funktionell form till ett enda sammanhängande föremål.
EM har en slank, minimalistisk profil med en svagt konkav kurva genom skaftet. Den satinpolerade ytan understryker seriens lågmälda, arkitektoniska uttryck.
Vid formgivning för bordet ligger fokus på balans, återhållsamhet och känslan av att hålla något som redan hör hemma i handen.
Erik Magnussen
Dessertgaffeln bär samma subtila konkava kurva som ger Erik Magnussens EM-bestick deras särpräglade identitet. I dessertens mindre skala blir den återhållna formningen mer intim och visar hur en enda lågmäld formgest kan förbli igenkännlig i olika funktioner.
Därför att bordet blir stillsammare. När de större matbesticken har tagits bort får dessertgaffeln mer visuellt utrymme omkring sig, vilket gör samspelet mellan den satinpolerade ytan, de återhållna proportionerna och den svagt konkava kurvan lättare att uppskatta.
Erik Magnussen var utbildad keramiker och närmade sig vardagsföremål med stor känslighet för material, beröring och funktion. I EM framträder detta tänkande i en del som avstår från onödig ornamentik och i stället skapar karaktär genom yta, kontur och hur föremålet upplevs i handen.
EM:s satinpolerade rostfria stål i 18/8 dämpar reflexerna i stället för att förstärka dem. Vid desserten, när färre föremål återstår på bordet, skapar den nedtonade ytan ett särskilt lugnt uttryck och låter gaffelns form väga tyngre än glansen.
När den bär samma principer som alla andra föremål i familjen. Magnussen formgav EM kring klarhet, funktion och en subtil taktil karaktär. Dessertgaffeln hör kanske till ett mindre skede av måltiden, men uttrycker samma filosofi som de större matbesticken.